Read Ebook: Genom Canada: Reseskildringar från 1904 by Waldenstr M P Paul

Font size: 10 px 15 px 20 px 25 px 30 px 35 px

Background color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Text color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Apply/Save settings

Ebook has 288 lines and 27983 words, and 6 pages

Men det ?r icke endast landets natur, som beh?fver bli mer bekant f?r dess inbyggare, utan ?fven landets industri, jordbruk och resurser i alla riktningar. I Amerika h?ll jag flere f?rel?sningar om Sverige, och ofantligt m?nga svenskar blefvo icke litet f?rbluffade, d? jag f?r dem skildrade, hvad Sverige ?r, och hvad det har att bjuda p?, samt d?rvid gjorde j?mf?relser med amerikanska f?rh?llanden. Lika v?l som de k?nde de amerikanska f?rh?llandena, lika okunniga voro de om motsvarande svenska. De flesta af dem voro d?rf?r vana att fr?n sin, om ej h?ga, s? dock breda, amerikanska st?ndpunkt se f?raktligt ned p? Sverige. Ty hvad de icke k?nde till, det trodde de icke heller fanns. >>S?dant ha vi aldrig vetat om Sverige f?rr>>, sade de.

Vi lida brist p? korta, popul?ra, liffulla skildringar af svenskt landskap, svenskt lif, svenskt arbete, svensk natur, svenska utvecklingsm?jligheter o. s. v. Och det ?r en brist, som kan och b?r afhj?lpas. Turistf?reningen utf?r ett h?gst ber?mv?rdt arbete, men den ser Sverige endast fr?n turistsynpunkt, och det ?r ej nog. Hush?llningss?llskapen i hvarje l?n borde taga denna sak om hand.

Arbetaref?rh?llandena i v?rt land ?ro ocks? helt andra ?n i Amerika. Och det befordrar i sin m?n utvandringen. Jag har m?nga g?nger h?rt svensk-amerikanare s?ga, att de om?jligen kunna trifvas i Sverige, ty n?r de se arbetet h?r, huru lojt och d?dt det ?r, och huru s?fligt det g?r, s? f? de riktig feber. I Amerika ?r det rutsch och kraft och uth?llighet i arbetet. D?rf?r blir det ocks? produkter af och arbetsf?rtj?nst. Den amerikanske arbetaren har i f?rh?llande till det, som han utr?ttar, i medeltal vida mindre ?n den europeiske och s?rskildt den svenske. Men i f?rh?llande till den tid, som han arbetar, f?rtj?nar han mycket mer. Hemligheten ?r, att han verkligen arbetar. Han st?r icke och pratar och snusar och funderar, utan han arbetar. Och skall han f?rflytta sig fr?n ett st?lle till ett annat, s? g?r han icke och drar benen efter sig, s?som i Sverige, utan ?r rask i sina r?relser, s? att det ?r en lust att se d?rp?. Ocks? ?r hans arbete ?fvervakadt af basar, som ej t?la n?got slarf. Jag f?rs?kte en g?ng i en fabrik att tala med en svensk arbetare, men han pekade p? basen och l?t mig f?rst?, att om han gaf sig till att prata med mig eller n?gon annan, s? blefve han snart afskedad.

En svensk arbetsf?rman i Amerika sade till mig: >>N?r vi f? nya arbetare fr?n Sverige, s? h?lla de p? en hel dag med att g?ra det, som vi utr?tta p? tv? timmar. Men n?r de f?tt vara h?r en tid, s? ?r det samma fart i dem.>>

Af en s?dan arbetsamhet m?r arbetaren i alla afseenden v?l. Hans sj?lfk?nsla st?rkes. Han k?nner, att han duger till n?got. Han ser resultat af sitt arbete, ett resultat, som han med stolthet kan peka p?, och han har god inkomst. Detta gifver sig uttryck i hans bref till hembygden, och det sporrar andra att ocks? f?rs?ka sin lycka. S? befordras emigrationen.

Men ?r det d? om?jligt att till v?rt land ?fverflytta en likadan arbetslust och duglighet? Ja, det synes n?stan s?.

De arbetarer?relser, som f?r n?rvarande genomg? v?rt land, hafva icke till m?l att v?cka k?rlek eller intresse f?r arbetet eller gl?dje ?fver att genom samma arbete ?stadkomma ett godt resultat. Tv?rt om g? de ut p? att insk?rpa hos arbetaren den tanken, att han skall med s? litet arbete som m?jligt f?rs?ka f?rtj?na s? mycket penningar som m?jligt.

Till f?ljd d?raf arbetar den svenska industrien under s? os?kra och sv?ra f?rh?llanden, att man m? f?rundra sig ?fver, att den kan h?lla sig uppe. Och det h?mnar sig allra v?rst p? arbetarne sj?lfva, hvilka icke kunna f? betaldt f?r den tid, de s?la bort, utan endast f?r det arbete, som de ?stadkomma. Men n?r de nu h?ra, huru bra arbetare f?rtj?na i Amerika, hvad under d?, att de v?nda f?derneslandet ryggen och begifva sig dit? Att d?r v?ntar dem ett arbete, som motsvarar f?rtj?nsten, det t?nka de icke p?. Men n?r de v?l ?fvervunnit de f?rsta sv?righeterna och riktigt kommit in i den amerikanska farten, d? g?r det bra, d? m? de v?l, d? skrifva de hem och tala om, huru bra de ha det i Amerika, emot hvad de hade i Sverige. Och verkan d?raf visar sig snart hos dem, som mottaga brefven.

FEMTE KAPITLET.

Vi komma till Canada.

Men l?t oss forts?tta v?r resa. Vi l?mnade Proctor kl. 1/2 -4 en morgon och voro om ett par timmar inne i Canada. Detta land var ju ocks? n?rmaste m?let f?r denna min resa.

Canada ?r ett mycket stort land, s? att det kan taga emot allt det folk, som kommer f?r att d?r s?ka sig ett hem. Man skulle kunna l?gga in Sverige 16--18 g?nger i Canada. Huruvida Canada ?r st?rre eller mindre ?n F?renta Staterna, m? vara ovisst. Jag har sett olika uppgifter d?rom. Se bilden p? sid. 29, d?r Uncle Sam st?r och besk?dar kartan och undrar, om ej Canada ?r st?rre. B?da delarna kunna m?jligen vara sanning. Om man icke medr?knar de stora delar af landet, som ?ro obebodda och obeboeliga, blir det mindre, i annat fall st?rre.

En annan j?mf?relse kan ock vara ?gnad att visa landets storlek. Canada ?r 40 g?nger s? stort som Storbritannien och Irland. Frankrike, Italien och Sicilien tillsammans skulle man kunna l?gga in 10 ? 11 g?nger i Canada. Engelska Indien ?r endast en tredjedel s? stort som Canada, och dock har det en befolkning af 300 millioner, medan Canada ej har mer ?n omkring 6 millioner. Sex millioner inv?nare p? en yta af 8 millioner kvadratkilometer g?r ej mer ?n 3/4 m?nniska p? kvadratkilometern, medan Sverige p? samma ytvidd har 12, Storbritannien 134 och Belgien 228 inv?nare. Blefve Canada en g?ng lika t?tt befolkadt som Storbritannien, s? skulle det f? 1,072 millioner inv?nare. Och den dagen kan komma, men inte blir det i morgon.

En karta ?fver Canada finner l?saren p? sidan 27.

Den, som f?rst uppt?ckte Canada, var Leif Eriksen, en norrman fr?n Island. Det var omkring ?r 1000, eller n?ra 500 ?r f?rr?n Columbus, som vanligen kallas Amerikas uppt?ckare, var f?dd. Den f?rsta europ?, som tr?ngde djupare in i landet, var en fransman vid namn Cartier, som kom dit ?r 1534. Sextio ?r senare kom en annan fransk uppt?cktsresande vid namn Champlain dit. Han tr?dde i underhandling med landets urinnebyggare, som voro indianer, och gjorde Canada till en fransk koloni. Canada var d? endast en ringa del, af hvad det nu ?r.

Under tiden hade en stor m?ngd engelska kolonister invandrat och bosatt sig i ?stra Canada invid Atlantiska hafvet. De ofta ?terkommande krigen mellan England och Frankrike ber?rde ?fven Canada. England er?frade det f?rsta stycket d?raf ?r 1713, och 1763 aftr?dde Frankrike hela Canada till England. Sedan dess har Canada f?rblifvit den engelska kronan troget. N?r de l?ngre s?derut bel?gna engelska kolonierna p? 1700-talet gjorde uppror mot engelska kronan och bildade den republik, som sedan dess kallas Amerikas F?renta Stater, s? utvandrade fr?n dessa kolonier 25 tusen lojala brittiska unders?tar och bosatte sig i Canada.

Hvad trafiken p? Canadas j?rnv?gar ang?r, s? ?r den kolossal. Inkomsterna utgjorde ?r 1902 ungef?r 84 millioner dollars eller 750 millioner kronor, medan samtliga svenska j?rnv?gar l?mnade en inkomst af betydligt mindre ?n h?lften. Driftkostnaderna utgjorde 68 % af samtliga trafikinkomster, ungef?r som p? svenska statens j?rnv?gar.

N?r man nu besinnar, att befolkningen i Canada icke ?r mycket st?rre ?n i Sverige, s? kan man f?rst?, hvilken liflig r?relse det m?ste vara uti landet. Ocks? befinner sig befolkningen i en st?ndig och hastig tillv?xt. ?r 1871 var Canadas befolkning i rundt tal 1,100,000 m?nniskor, 1891 var den mellan 4 och 5 millioner, 1902 hade den n?tt till n?ra 5- 1/2 och ?r v?l 1905 fullt 6 millioner. Af denna folkm?ngd bo 2- 1/4 million i Ontario, 1- 3/4 million i Quebeck, omkring 1 million i provinserna vid Atlantiska hafvet, resten i >>V?stra Canada>>. Antalet m?n ?r i alla provinser mycket st?rre ?n antalet kvinnor. S?lunda komma p? 100 m?n i British Columbia ej fullt 60 kvinnor. Det ?r icke mycket f?r m?nnen att v?lja p?, men goda utsikter f?r kvinnorna.

?r 1898 invandrade 31,900 personer, d?ribland 9,120 fr?n F?renta Staterna. ?r 1903 invandrade 128,364, d?ribland 47,000 fr?n F?renta Staterna. Fortfar en s?dan stegring n?gra tiotal af ?r till, s? kan man l?tt r?kna ut, hvad som skall bli af Canada. En pikant bild af invandringen till Canada fr?n F?renta Staterna kan l?saren se p? sid. 31. Uncle Sam st?r och ser p? och s?ger: >>D?r det finnes pengar att g?ra, d?r skall Ni finna en amerikanare.>> Ett diagramm h?r bredvid visar p? ett inlysande s?tt, huru invandringen st?ndigt v?xer. Den svarta delen af pelarne betecknar antalet af dem, som invandra fr?n F?renta Staterna.

Den rullande materialen p? de canadensiska j?rnv?garne ?r, kan man s?ga, alldeles likadan som i F?renta Staterna. Man har i regeln icke, s?som hos oss, vagnar afdelade i kup?er f?r 4--6 personer, utan l?nga salongsvagnar, afsedda f?r 70--80 passagerare. Midt igenom vagnen leder en g?ng, och in- och utg?ngen ?r p? vagnens ?ndar. P? ?mse sidor om g?ngen ?ro sittplatserna. Hvarje s?te har rum f?r 2 passagerare. Dessa s?ten ?ro stoppade och kl?dda med schagg, hvilket ?r odr?gligt i sommarhettan och dammet. Ryggst?den ?ro r?rliga, s? att de kunna kastas ?fver ?t b?gge sidor. Ingen passagerare beh?fver d?rf?r ?ka bakl?nges. T?g, som g?ra f?rder p? l?ngre str?ckor, ?ro f?rsedda med s. k. parlorvagnar p? dagen och sofvagnar om natten. Parlorvagnarna ?ro synnerligen bekv?ma, men man m?ste betala en s?rskild, ganska dryg afgift f?r att f? sitta i dem.

Sofvagnarna ?ro inr?ttade alldeles som motsvarande vagnar i F?renta Staterna, d. v. s. efter Pullmans system. N?stan hela vagnen utg?r en enda stor salong med 24 b?ddar. Hvarje b?dd ?r afsedd f?r 2 personer. D? f?r man emellertid ligga ganska tr?ngt. B?ddarna ?ro lagda l?ngs utefter vagnen och icke p? tv?ren, s?som hos oss. De ?ro liksom i v?ra andra klass sofvagnar inr?ttade i tv? v?ningar. Man klifver upp i den ?fre b?dden p? en trappstege. N?gra d?rrar att st?nga om sig finnas icke, utan framf?r b?ddarna h?nga tjocka gardiner.

Dessa sofvagnar ?ro mycket obekv?ma, d? man skall kl?da af sig eller kl?da p? sig. Man kan taga af sig en del utanf?r gardinen, men det mesta m?ste man draga af sig eller p? sig i b?dden. Och det i liggande st?llning. Afst?ndet mellan den undre och den ?fre b?dden ?r n?mligen icke s? stort, att en karl af ordentlig l?ngd kan sitta och kl?da sig i b?dden. Det ?r d?rf?r en ganska besv?rlig gymnastik, n?r man skall kl?da sig.

Den yttre anst?ndigheten i Amerika ?r mycket st?rre ?n hos oss. Jag har aldrig i Amerika h?rt, att en kvinna beh?fde vara r?dd att bli antastad af m?n, om hon en kv?ll ginge ensam ute p? gatan. Ja, anst?ndigheten kan ibland g? n?stan f?r l?ngt. S?lunda l?ste jag i en Omahatidning i maj 1905 f?ljande notis: >>Tv? unga makar blefvo h?rom dagen arresterade, emedan de kysste hvarandra p? ?ppen gata, och domaren d?mde dem till 4 dollars b?ter och kostnader.>>

Men jag ?terv?nder till t?gen och dess vagnar.

I hvardera ?nden af sofvagnen finnes toalettrum, ett f?r kvinnor och ett f?r m?n. I somliga vagnar finner man ?fven ett s. k. state-rum, afsedt f?r sm?rre s?llskap eller familjer p? 4--6 personer. Priset ?r d?r mycket h?gre ?n uti vagnarna f?r ?frigt. N?got synnerligen bekv?ma ?ro dessa rum icke heller, emedan de ligga midt ?fver vagnshjulen, hvilket v?llar mycket obehagliga skakningar, i synnerhet n?r vagnarne sakta fart och bromsarne skrufvas till.

Uppassningen i sofvagnarna ombes?rjes af negrer, en i hvarje vagn. De pl?ga f? drickspengar, vanligen 25 cents f?r natt och person eller b?dd, och det b?r g?ra en vacker summa pr ?r.

Utom dessa vagnar f?rekommer ett slags s. k. turistvagnar. De ?ro ej s? fina men synnerligen v?l inr?ttade. B?ddarna ?ro ?fven goda. Dessa vagnar ?ro afsedda f?r personer, hvilkas ekonomi g?r det n?dv?ndigt f?r dem att f?rdas s? billigt som m?jligt. De begagnas i synnerhet af familjer, som resa med m?nga barn eller resa l?nga v?gar. Priset ?r ocks? afsev?rdt billigare ?n i de vanliga sofvagnarna. I ?nden af hvarje s?dan vagn finnes ett k?k, d?r passagerarne kunna g? in, koka kaffe eller te och v?rma den mat, de f?ra med sig i sina matkorgar.

Med t?gen f?lja naturligtvis restaurationsvagnar, och den mat, som i dem serveras, ?r mycket bra. Men priset ?r ocks? t?mligen h?gt. En god s. k. sirloin steak f?r en person kostar t. ex. 70 cents eller 2 kr. 60 ?re. Uppassningen best?r af negrer, mer eller mindre svarta. Hvar helst jag rest p? Amerikas j?rnv?gar, har jag aldrig sett en hvit uppassare i deras restaurationsvagnar. Men m?nga ?ro genom uppblandning s? pass litet svarta, att man stundom kan tveka, om de ?ro af negerras. Emellertid r?knas de som negrer, om de bara ha en aldrig ?n s? liten smula svart blod uti sig.

Hvarje bord har rum f?r 4 spisande, och f?r hvarje nytt parti, som s?tter sig till bords, l?gges alltid dit en ren duk. S? snart man s?tter sig till bords, kommer uppassaren och fyller ett glas med friskt vatten framf?r hvarje kuvert. Under hela m?ltiden ser han ocks? till, att det alltid finnes vatten i glaset. Detta ?r en f?rtr?fflig anordning, som ?fven f?rekommer -- s? vidt jag vet -- p? alla hotell i Amerika. F?ljden d?raf ?r, att man mycket s?llan ser m?nniskor sitta och dricka vin eller ?l vid bordet. P? hela min f?rd genom Canada s?g jag icke mer ?n en enda g?ng ett spisande s?llskap dricka ?l. De voro sannolikt tyskar. Endast en g?ng s?g jag ett s?llskap dricka vin. De voro sannolikt fransm?n. Hos oss d?remot ?r den vanliga drycken ?l. Att en uppassare i en restaurationsvagn eller i matsalen p? ett hotell skulle utan s?rskild rekvisition komma och servera friskt vatten -- nej, det f?rekommer ingenst?des.

En svensk, som reste i Amerika, och som ej k?nde till dessa f?rh?llanden, bad, d? han satt vid matbordet, att f? en flaska ?l. En annan g?st, en fru, v?nde sig till honom med den anm?rkningen: >>Ni m?ste vara utl?nning.>> Denna anm?rkning generade honom s?, att han fr?n den stunden aldrig gjorde om det.

Ett tredje slag af vagnar gifves i Canada, s? kallade kolonistvagnar. De ha tr?s?ten och ?ro s? inr?ttade, att passagerarne kunna sj?lfva bereda sig en b?dd, ifall de f?ra n?diga s?ngkl?der med sig. Biljettpriset i dessa vagnar ?r naturligtvis billigare ?n i de andra.

Biljettpriset i Canada ?r ?fver hufvud 3 cents f?r engelsk mil. Det g?r ungef?r 75 ?re f?r svensk mil. I parlorvagn och sofvagn tillkommer en extra afgift af omkring 15--25 ?re f?r svensk mil. Att resa fr?n Halifax vid Atlantiska Oceanen till Vancouver vid Stilla Hafvet, en str?cka af 3,662 eng. mil och en f?rd p? 5 dygn, betingar ett biljettpris af 92- 1/2 dollars, hvartill kommer sofvagnsbiljett 24 dollars. Det g?r i svenskt mynt vid pass 437 kronor, hvartill b?r l?ggas f?r mat m. m. omkring 50 kronor.

Emellertid kan det d?r, s?som hos oss, bli billigare, om man har returbiljett eller rundresebiljett eller s. k. exkursionsbiljett, motsvarande ungef?r hvad vi kalla rabattbiljett. D? jag nu reste genom Canada, var det en stark resandestr?m till Vancouver. D?r skulle n?mligen h?llas stort l?karem?te, och de resande fingo f?rdas fram och ?ter f?r enkel biljett -- alldeles som det g?r till hos oss i Sverige.

Farten p? de canadensiska j?rnv?garna ?r ganska stor. Som jag n?mnt, utg?r afst?ndet mellan Halifax och Vancouver 3,662 engelska mil. Att tillryggal?gga denna str?cka p? 5 dygn eller 120 timmar, f?ruts?tter en fortkomst af 30- 1/2 engelska mil eller mellan 4 och 5 svenska mil i timmen. Besinnar man, att d?ri ?ro inber?knade alla uppeh?ll vid stationer, s? kan man s?kerligen ber?kna t?ghastigheten till i medeltal 5 svenska mil i timmen. I f?rh?llande till en s? oerh?rdt l?ng str?cka -- mer ?n tre g?nger afst?ndet mellan Malm? och Lule? -- och med h?nsyn till de utomordentligt bergiga trakter, som banan genomg?r, s?rskildt d? hon passerar de Klippiga bergen, ?r detta en stor hastighet. Sveriges snabbaste t?g tillryggal?gger v?gen mellan Stockholm och Malm? -- 618 kilometer -- p? 12 timmar och 25 minuter, hvilket g?r 5 svenska mil i timmen.

P? hvarje lokomotiv finnes en stor ringklocka -- alldeles som i F?renta Staterna. Den pinglar st?ndigt, n?r t?get g?r genom en stad eller annan t?tare befolkad plats, n?r det skall passera en j?rnv?gskorsning eller annars beh?fver varna folk f?r att komma i v?gen.

Canadian Pacific j?rnv?g har m?nga svenskar i sin tj?nst, och p? de sv?raste st?llena i Klippiga bergen sades det mig, att banm?starne voro svenskar.

SJETTE KAPITLET.

Montreal. -- Ottawa.

Men nu komma vi till Montreal, Canadas st?rsta stad. Klockan ?r endast 8 p? morgonen. Staden ligger p? en ?, som bildas af tv? floder, n?mligen Ottawa och S:t Lawrence. Vi taga in p? ett hotell, skaffa oss en vagn och g?ra en ?ktur genom de f?rn?msta gatorna och platserna. V?dret ?r det allra h?rligaste, och varmt ?r det, s? att det f?rsl?r.

Montreal ?r en ganska gammal stad. Den f?rsta g?ng man h?r talas om platsen ?r 1535. Det var d? en indiansk by. Den f?rste europ?, som bes?kte densamma, var den f?rr n?mnde fransmannen Cartier. Byn blef ?delagd under ett krig mellan tv? indianstammar, men p? dess plats grundades 1642 en stad vid namn Ville Marie de Montreal. Afsikten var att d?r uppr?tta, s?som det hette: >>ett verkligt Guds konungarike>>. Den franska expedition, som grundade staden, utrustades uteslutande f?r detta ?ndam?l, och ber?ttelsen om expeditionens ?den och framg?ngar vet att tala om gudomliga uppenbarelser genom r?ster och syner och underbara h?ndelser, medelst hvilka Gud gaf tillk?nna sitt v?lbehag ?fver expeditionens f?retag.

Under en l?ng tid var staden st?ndigt utsatt f?r anfall af de kringboende indianerna, hvilket gjorde, att man m?ste fr?n Frankrike skicka dit ett regemente soldater.

P? 1670-talet hade staden ett inv?nareantal af 1,500 sj?lar. Detta antal v?xte dock ganska snart, sedan man omgifvit staden med bef?stningar och inom dessa byggt ett citadell. I midten af 1700-talet r?knade den omkring 4,000 inv?nare.

Montreal var den sista plats i Canada, som fransm?nnen kunde beh?lla mot engelsm?nnen. Men 1760 m?ste de uppgifva densamma. Under amerikanska frihetskriget f?rs?kte Franklin g?ng efter annan att ?fvertala Montreal att f?rena sig med revolutionen mot det brittiska v?ldet, men staden motstod alla s?dana f?rs?k.

Under de sista ?rtiondena har Montreal g?tt fram?t ofantligt. 1891 hade det n?ra 217,000 inv?nare. 1904 var inv?narnes antal n?got ?fver 323,000, s?ledes p? 13 ?r en ?kning af ungef?r 50 proc.

Montreal ligger vid foten af ett ganska h?gt berg, kalladt Mont Royal, ett fransyskt ord, af hvilket namnet Montreal har bildats. En st?tlig boulevard, g?ende i zigzag, f?r upp till toppen af Mont Royal, fr?n hvilken man har den h?rligaste utsikt ?fver staden. Se teckningen p? sid. 33.

Klimatet ?r mycket varmt om sommaren och kallt om vintern. F?r nordbor ?r det dock icke f?r kallt. P? sid. 36 kan l?saren se en vinterbild d?rifr?n. Det ?r isg?ng p? S:t Lawrencefloden. Och dock ligger Montreal sydligare ?n M?nchen och Wien i Europa.

Aff?rslifvet i Montreal ?r storartadt. Bank of Montreal har det st?rsta grundkapital bland alla banker i Norra Amerika och ?r i detta afseende den 5:te i ordningen i hela det brittiska riket.

Spannm?lshandeln ?r synnerligen stor. H?r ofvan ser l?saren en s. k. elevator eller spannm?lsmagasin, ett af de st?rsta i v?rlden. Det ?r 80 meter h?gt och har kostat omkring 2 millioner dollars.

Staden har en m?ngd s?gverk, som syssels?tta 20,000 arbetare och v?rdet af det s?gade virket g?r upp till omkring 80 millioner dollars eller 300 millioner kronor ?rligen.

Montreal har att bjuda p? flera sev?rdheter. P? sidan 40 och sidan 42 kan l?saren se ?tskilliga vyer d?rifr?n. Den f?rsta visar Windsor Hotel vid Dominion Square. Det ?r stadens f?rn?msta hotell. Det har att bjuda p? 800 s?ngplatser. Priset varierar mellan 3- 1/2 och 5 dollars i dygnet. Den andra vyen ?r en liten ?ppen plats, kallad Victoria Square.

De f?rn?msta sev?rdheterna ?ro emellertid de stora katolska katedralerna. Tre fj?rdedelar af befolkningen ?r n?mligen romersk katolsk. Och de katolska katedralerna ?ro ?fverallt p? jorden byggnadskonstens fr?msta m?sterverk. I Montreal ?r det i synnerhet tv?, som tilldraga sig uppm?rksamheten. Den ?ldsta ?r Notre Dame, byggd 1824. Det ?r en af de st?rsta kyrkorna i Amerika, 85 meter l?ng och 40 meter bred. Den har plats f?r 12,000 gudstj?nstbes?kande. Se sid. 47. I det ena tornet h?nga icke mindre ?n 11 klockor. En v?ger 12 ton och ?r den tyngsta kyrkklocka, som finnes i hela Amerika. Fr?n tornets topp har man en h?rlig utsikt ?fver staden, dock icke j?mf?rlig med den man har fr?n Mont Royal.

Share on: WhatsApp @Hash Facebook Tweet