Homepage
Login
Profile
BookClubs
dmBox
Read Ebook: Samlade arbeten I by Runeberg Johan Ludvig
Font size:
Background color:
Text color:
Add to tbrJar First Page Next Page
Ebook has 2841 lines and 154790 words, and 57 pages
SAMLADE ARBETEN I
Johan Ludvig Runeberg
F?RSTA BANDETS INNEH?LL:
J.L. Runebergs biografi
?lgskyttarne F?rsta s?ngen Andra s?ngen Tredje s?ngen Fj?rde s?ngen Femte s?ngen Sj?tte s?ngen Sjunde s?ngen ?ttonde s?ngen Nionde s?ngen
Hanna Till den f?rsta k?rleken F?rsta s?ngen Andra s?ngen Tredje s?ngen
Julkv?llen F?rsta s?ngen Andra s?ngen Tredje s?ngen
Sm?rre episka dikter Grafven i Perho Zigenaren Jenny Julkv?llen
F?nrik St?ls s?gner F?rra samlingen V?rt land F?nrik St?l Molnets broder Veteranen L?jtnant Zid?n Torpflickan Sven Dufva Von Konow och hans korporal Den d?ende krigaren Otto von Fieandt Sandels De tv? dragonerne Gamle Hurtig Kulneff Konungen F?ltmarskalken Sveaborg D?beln vid Jutas Senare samlingen Soldatgossen Bj?rneborgarenas marsch F?nrikens marknadsminne Lotta Sv?rd Gamle Lode Fr?mlingens syn F?nrikens h?lsning Von T?rne Den femte juli Munter Von Essen Trosskusken Vilhelm von Schwerin N:o femton Stolt Br?derna Landsh?fdingen Adlerereutz
Lyriska dikter
F?rsta delen
Till Franz?n Den gamles hemkomst Det ?dlas seger L?rkan Majs?ng Flyttf?glarne Vallgossen Mina dagar Till en f?gel V?rmorgonen Till en blomma F?gelboet vid landsv?gen Sommarnatten Svanen Torpflickan H?staftonen Tr?st K?rlekens f?rblindande Flickans klagan Till oron Den ?lskande Till min sparf Begrafningen Till Frigga Ungdomen Den v?ntande F?rd fr?n ?bo Hvad jag ?r s?ll! M?tet Till en flicka Den tillfrisknande Vaggs?ng f?r mitt hj?rta Barndomsminnen Vid en v?ns d?d ?fver ett sofvande barn P? ett barns graf Lif och d?d Till den ?lderstegne Barden Till tr?naden
Idyll och epigram 1-27
Svartsjukans n?tter F?rsta natten Andra natten Tredje natten Fj?rde natten Femte natten
Andra delen
Talltrasten J?gargossen Morgonen Kyssen Den ?ngrande Det var d? Sj?mansflickan H?lsningen Akta, d? ?r guden n?ra! Serenad F?rst?llningen Fj?riln och rosen F?gelf?ngarn Till aftonstj?rnan Den d?ende Ynglingen Till en ros Den sk?na Vid en k?lla Den sjutton?riga H?mnden Blommans lott Hvem styrde hit din v?g? Bruden Saknaden V?rvisa
Idyll och epigram De f?ngna Den tidiga sorgen Flickans ?rstider Likhet F?geln Den f?rsta kyssen Flyg ej unnan Kyssens hopp K?rleken Skillnaden Dr?mmen Den f?rsm?dda Blomsterhandlaren Sorg och gl?dje Fj?rilposten Grumla icke flickans sj?l Sommarnatten Friden Den f?r?ndrade Den l?nga dagen Behagen Amor Den l?ttb?jde Den enda stunden T?rnet Tre och tre Norden Den s?llsynta f?geln Vill du byta ?de? Hennes budskap Sippan M?tet L?jet T?rarna Eros' f?rvandling
Tredje delen.
Till lyckan Hj?rtats morgon Den tviflande Bruden S?ndagssk?rden Den gamle Blomman H?sts?ng Den hemkommande Mitt lif Tanken Den ?fvergifna H?stkv?llen Den v?ntade F?f?ng ?nskan Minnet M?laren De tv? I en ung flickas minnesbok Till fruntimren
Legender Kyrkan Dopet B?nen Krysantos
Ett litet ?de 1. ?r s? arm du, som man sager? 2. Egen moder g?ms i mullen 3. S? jag f?rdas sj?lf mot fj?rran 4. S?dan v?rd blott finner flickan 5. Flicka, k?rleken ?r v?ldig 6. Hundra v?gar har min tanke 7. Hvilken s?llhet sk?n att synas 8. Tala, tala tycktes alla 9. Men min f?gel m?rks dock icke 10. Sen har jag ej fr?gat mera
?fvers?ttningar och bearbetningar
Serviska folks?nger F?rord Trefaldig sorg ?fver klippor, ?fver floder finner k?rlek v?g Vinter i hj?rtat Till en ros ?lskarens h?st Hjorten och Vilan Bror och syster Den omt?nksamma Skilsm?ssan Den serviska jungfrun Violen Du ?r min egen Den ?lskade och den f?rsm?dda F?rbannelsen Den bekymrade Hvad vill jag? Hertig Stefans f?stm? Donau grumlig ?rnen och ugglan Den sk?naste Stum k?rlek Pr?fningen F?stm?ns dr?m Den nygifta Flickan och Vila Den f?rsiktiga Den unga makan Till Sankt G?ran Domen Den valackiska flickan Den b?nh?rde Flickan i d?rren Mannatrohet Flickans anlete Fisken B?ttre gammalt guld ?n nysmidt silfver H?sten vill ej dricka Ali-Agas maka D?r basilika jag s?dde, skjuter mal?rt opp Smiljana ?nskningarna ?nskan Flickornas f?rbannelser Den sk?na Ilija De ?lskandes graf Flickan vid Zetinja Den skr?mda De svarta ?gonen V?ra m?drar b?ra skulden Suck Mor, syster och maka H?xeriet Prins Mustaphas sjukdom Sk?rdeflickan Br?llopss?nger I, II Blodn?mnden De b?gge Jakschitcherne Skadars grundl?ggning Slaget p? F?gelf?ltet Anm?rkningar Klagos?ng ?fver Hassan Agas ?dla maka Radoslaus Den vackra tolken
Flickans klagan Den blodiga sonen Finska runor I, II Vid ikorn-skytte B?rjan af Kalevala Siciliansk s?ng Den trogna flickan Chevy jakten Sankt Georgs riddare. Romans af Uhland Vaggvisa. Fr?n tyskan Serenaden. Af Uhland Den heliga Agnes. Legend efter Kosegarten Stenarnas amen. Legend efter Kosegarten Den helige Hilarii s?te. Legend efter Kosegarten Kunigundas handske. Legend efter Kosegarten Sankt Jodocos. Legend efter Kosegarten
Den gamle tr?dg?rdsm?starens brev F?rsta brefvet Andra brefvet Tredje brefvet
F?stningsf?ngarne Skizz
Efter det utgifvandet af normalupplagan af J. L. Runebergs samlade arbeten afslutats, har tiden synts vara inne att utgifva ?fven en prisbillig upplaga af skaldens verk. D? man betecknat den som nationalupplaga, har det skett i f?rhoppning om att den i sin m?n skall g?ra dessa of?rg?ngliga s?ngskatter till en egendom i hvarje hem hos den del af v?rt folk, som kan till?gna sig dem p? skaldens eget spr?k.
Nationalupplagan omfattar sj?lffallet alla skaldens viktigaste verk. Endast en del ?fvers?ttningar och bearbetningar af utl?ndska original har uteslutits, likas? n?gra uppsatser och recensioner. Det uteslutna har n?mligen dels i och f?r sig, dels ?ter f?r v?r tid icke samma betydelse som skaldens ?friga skrifter.
Hvad uppst?llningen betr?ffa har i det f?rsta bandet f?rn?mligast inrymts s?dant, som r?r fosterlandet, medan det ?friga f?tt sin plats i andra bandet.
Texten ?r normalupplagans, ortografin den af Svenska akademien i sjunde upplagan af ordlistan fastst?llda. Interpunktionen har moderniserats; dock har komma stundom i strid med nu vanliga regler anv?ndts f?r att utm?rka paus vid uppl?sningen, detta till en del efter skaldens eget f?red?me.
Hj. A.
JOHAN LUDVIG RUNEBERG
Lefnadsteckning af B. Estlander
Runeberg f?ddes den 5 februari 1804, fem ?r f?re Borg? landtdag och den regim, som d? i Finland grundlades. Den 5 februari 1904, fem ?r. efter urtimalandtdagen och den nya regim, som d?rmed vidtagit, g?r Finlands folk att fira hans hundra?rsminne. Hvilken utveckling inom dessa data och hvilken plats i denna utveckling f?r Johan Ludvig Runeberg!
BARNDOMS- OCH SKOL?REN.
Runebergs f?delseort, Jakobstad, en obetydlig k?pstad vid Bottens hafvets kust, synes f?ga egnad att frambringa en stor skald, lika litet som sj?lfva ?sterbotten med sin b?rdiga, men flacka sl?ttbygd och sin vakna och intelligenta, men praktiskt anlagda befolkning. Dock h?rstamma d?rifr?n Finlands f?rn?msta diktare: Runeberg, Franz?n, Stenb?ck, Topelius. Af dem synes Runeberg r?ja de flesta dragen af ?sterbottniskt lynne, s?rskildt under ynglinga?ren, medan de f?rmildras efterhand som skaldens anlag utveckla sig: den starka sj?lfk?nslan, som l?tt slog ?fver till h?nsynsl?shet, frimodigheten, som gr?nsade till ?fvermod, dj?rfheten ?fven inf?r faror och ansvar och slutligen m?h?nda ?fven den iakttagelsens vakenhet och den tankens klarhet, som utm?rkte Runeberg b?de som diktare och m?nniska.
Till landskapets inflytande kom hemmets och familjens.
Runeberg var den ?ldste i raden af sex syskon--tre s?ner och tre d?ttrar--i ett enkelt borgarhem i den lilla k?pstaden. Af sin far, sj?kaptenen Lorenz Ulrik Runeberg, hade han i arf sin kraftfulla och h?gresta gestalt; det ?det, att midt i sin verksammaste manna?lder nedbrytas af ett slaganfall,--ett sl?ktarf--blef fadrens liksom hans f?rstf?ddes. Fadren, som varit student i ?bo, men f?r sj?mansyrket ?fvergifvit pr?stakallet, egde studier b?de i yrket och d?rut?fver. I hans bref till sonen framtr?der en humoristisk ?der, som g?r igen hos denne. Enligt skaldens egen uppgift har fadren med allvar f?ljt hans f?rsta skriftst?llarf?rs?k och r?ttat dem med str?nghet. Men hvilka f?rhoppningar han ?n f?st vid sin ?ldste son, har han dock f?ga kunnat ut?fva p? honom n?got djupare inflytande, d? han ofta var borta fr?n hemmet p? l?ngturer och redan tidigt, 1821, som slagr?rd f?ngslades vid sjukb?dden. Han afled 1828, innan hans ?nskan uppfyllts, att f? lefva tills han "finge se, hvad det skulle blifva af hans Ludvig."
Under s?dana f?rh?llanden kom tonen i hemmet fr?mst att bero p? modren, Anna Maria Malm, r?dmansdotter fr?n Jakobstad. Ortografin i hennes bref visar det ringa m?ttet af tidens fruntimmersbildning i v?ra sm?st?der. Emellertid hyste hon lifligare litter?ra intressen, ?n hvad man i Jakobstad gillade hos en god husmoder. Vacker och beg?fvad med god s?ngr?st, hade hon i sin ungdom varit f?rem?l f?r Choraei hyllning, medan denne som informator i Jakobstad str?dde omkring sig sina kvicka verser. Topelius har meddelat, att hon i grannarnas ?gon var en d?lig hush?llerska, som v?rdsl?sade familjen och tillbragte sin mesta tid med att l?sa romaner. Hennes konst att ber?tta anekdoter ur eget och f?rg?ngna tiders lif var k?nd och efters?kt i staden; p? s?ndagseftermiddagarna, d? ?fven s?nerna voro lediga och alla barnen samlades kring modren f?r att h?ra henne ber?tta, stod gl?djen h?gt i tak i det enkla hemmet. ?fven s?ngen och visan tillh?rde denna krets. Utan tvifvel upprinner h?r en af de k?ll?dror, ur hvilka den s?llsynta ber?ttarkonst flutit, som utm?rker Runebergs diktning. ?nnu som vuxen, n?r skalden med sin syster talar om Sara Wacklins Hundrade minnen, utbrister han: "Hvilka minnen skulle icke mamma kunnat skrifva fr?n ?sterbotten!" Vid hennes visor uppv?xte hans underbara geh?r f?r det rytmiska i spr?ket; ?fven hennes musikaliska beg?fning g?r igen hos sonen. Till sin f?rstf?dde stod hon i ett s?rskildt innerligt f?rh?llande, alltsedan hans sjuklighet under de fyra f?rsta lefnads?ren; den outtr?ttliga ?mheten i modrens v?rd besvarade sonen med barnahj?rtats varma f?rtrolighet, och h?r, menar Runebergs biograf, ?r ursprunget till den hj?rtats v?rme, skalden r?jde redan som barn och hvarmed han som man omotst?ndligen intog enhvar, som kom med honom i ber?ring; man kan till?gga, att denna v?rme allt ?nnu sl?r emot en fr?n hvarje blad i hans dikter.
B?da sl?kterna, den Runebergska och den Malmska, h?rstamma fr?n Sverige, med hvilket land de ?sterbottniska kustst?derna ?fven efter den politiska skilsm?ssan stodo i lifligare ber?ring ?n nu. Man kan h?ri finna en f?rklaring till det s?kra spr?kgeh?r och de frihet fr?n provinsialismer, som redan fr?n b?rjan af hans diktarbana voro skalden egna.
Runebergs skolg?ng begynte i hemstaden hos "Vestmans mor", en fr?n Stockholm ?fverflyttad sm?skolel?rarinna, i den lilla l?ga vindskammaren vid "Visas backen", som ?nnu beses af turisten i Jakobstad. ?ren 1812-14 bes?kte han trivialskolan i Ule?borg, d?r hans farbror var tullf?rvaltare, men blef efter dennes d?d i b?rjan af 1815 flyttad till trivialskolan i Vasa. Han genomgick denna som primus i s?v?l kollega superiors som konrektors och rektors klasserna. Dimissionsbetyget ?r dagtecknadt den 24 juli 1822; den 23 oktober samma ?r inskrefs Runeberg som student vid universitetet i ?bo.
Hvad den svenska vitterheten betr?ffar, n?mner Runeberg sj?lf i ett bref fr?n senare tid, huru obekant den var f?r den omgifning, d?r han f?rlefde sina aderton f?rsta lefnads?r, medan den ingen plats hade i skolans program. Tegn?r, Atterbom och hela den yngre skolan l?rde han k?nna f?rst vid universitetet; af Franz?ns dikter k?nde han v?l tidigare ?tminstone s?llskapsvisorna, som hans far pl?gat sjunga d?rhemma, men knappast namnet p? deras f?rfattare: i Ule?borg h?rde han v?l talas om handelsm?nnen Franz?n, men aldrig om poeten.
Sommarferierna tillbragte Runeberg i hemmet. P? Nissas?n invid Kr?kholmsfj?rden utanf?r Jakobstad egde kapten Runeberg ett litet sommarhem, som ?r 1851 af staden sk?nktes ?t skalden och nu ?r en af Jakobstads sev?rdheter. Under jakt- och fiskarf?rder i denna vidstr?ckta sk?rg?rd grundlade Runeberg det f?rtroliga umg?nge med naturen, som sedan lifvet igenom blef f?r hans ande den sundaste hvila och n?ring. I huru k?rt minne han hade sin f?delsestad visa n?gra bref af 1847, d? han gjorde d?r ett bes?k och ?ters?g "alla de k?raste st?llena och alla de n?rmaste bland sl?ktingar och v?nner", medan han i stadens hamn "m?nstrade alla bryggor och bodar, vid hvilka han metat s? m?nga girsar i forna dagar."
S?lunda fanns hos Runeberg, n?r han h?sten 1822 begynte sina studier vid universitetet i ?bo, redan i sina grunddrag de som komma skulle. Men de m?ktiga anlagen slumrade ?nnu i det f?rdolda.
STUDENT P? KONDITION.
Fr?n en lycklig och sorgfri barndom gick Runeberg student?rens allvarsamma sv?righeter till m?tes. L?ngtifr?n att den aderton?rige studenten hade f?tt underst?d fr?n hemmet, d?r fadren redan l?g slagr?rd, var det tv?rtom han som af sina knappa tillg?ngar s?nde dit bidrag. Sitt f?rsta l?s?r hade han sin b?rgning dels genom lektioner, dels genom handledning i professorn A.J. Lagus' familj. Men h?sten 1823, n?r fadrens gamla gula friskapprock var f?rsliten och de lappade st?flarna gingo i s?r, fanns det veckor, d? han ej hade ens br?d, utan lefde af pot?ter, stekta i gl?den i kakelugnen. Ungdomens lyckliga f?rm?ga, att "se framtiden i morgonrodnadens f?rg och lyftas af hoppet h?gt ?fver stundens sm? bekymmer," kom h?r till korta. Att studera p? skuld var den tiden mindre vanligt; hos Runeberg stred det dessutom mot den sj?lfst?ndighetsk?nsla, som l?g i hans karakt?r. Icke ens hans n?rmare kamrater synas hafva k?nt den n?d, som tvang honom att afbryta studierna och taga emot en kondition i Saarij?rvi i norra Tavastlands djupaste ?demarker. "Min herre, ni ?r lat, i Saarij?rvi blir ni lika dum som stockarna d?r", sade den gode professor Lagus, n?r Runeberg ?t honom meddelade sitt beslut.
S? begynte Runebergs tv??riga vistelse i det inre Finland, som f?r utvecklingen af hans skaldskap haft en s? afg?rande betydelse.
Konditionen i Saarij?rvi innehade Runeberg hos tv? familjer, kronofogden Danielssons och kapten af Enehjelms, s?lunda att han uppeh?ll sig med sina fyra elever, tv? gossar fr?n hvardera familjen, turvis tre m?nader i s?nder, hos den f?rre p? Kalmari g?rd och hos den senare p? hans bost?lle Kolkanlaks. Sommaren 1825 flyttade kapten Enehjelm med de sina till Ruovesi, "vid N?sij?rvis dunkla v?g", en n?got sydligare bel?gen socken, d?r han tillhandlat sig Ritoniemi g?rd strax invid sockenkyrkan.
R?kp?rtenas tid ?r numera f?rsvunnen i dessa trakter. ?ngb?tar, j?rnv?gar och skogsspekulationer hafva, j?mte folkskolor och tidningar, f?r?ndrat b?de naturen och folket och hos allmogen uppenbarat j?mv?l andra egenskaper, ?n dem Runeberg funnit hos ?lgskyttarne och bonden Pavo.
Min tanke genom rymder lopp, som f?rr den aldrig spanat. Ett lif gick f?r mitt hj?rta opp, hvars tjusning det ej anat.
Add to tbrJar First Page Next Page